Jag såg Han i tisdags, Han skulle flyga från oss..

Det börja med att jag bara såg nån jag kände igen i ögonvrån och tänkte : Fan vad roligt med nån man känner igen : )

Meen där vart jag snuvad på konfettin så att säga, det visade sig att det var Han, Han med stort H.. Mannen, eller gubben, vilket som. Han som kom in i mitt liv när jag var ca. 4 år.. Han som i 4 år framåt förstörde mitt liv, min tillit till vuxna och andra män.. Han förstörde min barndom..Visst jag hade mina ställen, t.ex skolan och hos pappa där jag kunde låtsas att allt var bra och låtsas att jag var ett normalt barn, med en normal familj.. men mesta delen spenderades ju med Honom..

Än idag, 13 år senare får Han mig att må dåligt, inte riktigt på samma sätt som förut, då var jag rädd för Honom..
Nu vet jag att Han inte skulle göra mig illa, men Han gör mig svimmfädig, jag kallsvettas, kan inte koncentrera mig på nånting annat än Honom och jag blir helt skakig. Hjärnan går på högvarv..

Visst Han känner inte igen mig idag.. Men en vacker dag ska jag gå fram till Honom och presentera mig.. Se Honom i ögonen utan att visa mig det minsta osäker.. Den dagen har Jag vunnit. !



Men nog pratat om det, i veckan har jag grejat massor ! Det var länge sen jag egentligen var såhär upptagen en hel vecka : P Grymt bra kommer det bli : D

förra helgen var jag barnvakt på fredagen, och lördagen vart det Klaras med Johanna : D jävligt roligt måste jag påstå : D Sen kort efterfest hos David, och där kommer jag inte ihåg om jag had kul.. Men det hade jag säkert : D

nej nu ska jag gå och hänga i gäng med min familj och min snarkande Lillebror : D

So long suckers ; )